Author: Kent Lundholm

Sluta mäta vårdköer – mät istället vårdproduktion!

Under 1980-talet ökade de medicinska möjligheterna, samtidigt blev medellivslängden längre och därmed ökade vårdbehoven. Som exempel kan nämnas hjärtkirurgi där 80 procent av patienterna under 1980-talet var yngre än 65 år, idag är förhållandet det omvända. Tillståndet i Sverige var inte unikt. Metodutveckling sker internationellt och medellivslängden har ökat i hela Västeuropa. Enligt Europarådet uppstår obalans mellan efterfrågan och tillgänglighet till sjukvård p.g.a. ökad prevalens, ökad incidens, ökade förväntningar, nya metoder, administrativa problem och bristande logistik, medicinsk praxis och begränsade resurser

Professor emeritus, Ingvar Karlberg, Medicinska Fakulteten, Göteborgs Univ.

http://nhstankesmedja.se/wp-content/uploads/2024/08/Om-vardgarantier.pdf

Intensiv fas börjar i arbetet som kan reformera sjukvården

Nu ska Vårdansvarskommittén börja analysera olika scenarion för hur hälso- och sjukvården i landet kan komma att styras i framtiden – och det finns en stor mängd aspekter och inspel att ta hänsyn till. »Det kokar i huvudet«, säger kommitténs ordförande Jean-Luc af Geijerstam.

Jesper Cederberg

jesper.cederberg@lakartidningen.se

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/05/intensiv-fas-borjar-i-arbetet-som-kan-reformera-sjukvarden/#comment-33010

Om Nationella vårdkompetensrådet

Nationella vårdkompetensrådet inrättades på uppdrag av regeringen den 1 januari 2020 och är ett rådgivande organ med representanter från regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Rådet består av 14 ledamöter och är placerat på Socialstyrelsen med ett tillhörande kansli. Det är Socialstyrelsen som planerar och organiserar rådets arbete, i samråd med UKÄ.

Nationella vårdkompetensrådet ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning genom att göra samlade bedömningar av kompetensförsörjningsbehoven baserade på tillgängliga kunskapsunderlag och tillgängliggöra sammanställningar av kunskapsunderlag
stödja beslutsfattare och andra berörda aktörer på nationell och regional nivå i frågor av betydelse för kompetensförsörjningen när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal
åstadkomma samverkan mellan och föra dialog med berörda aktörer
stödja de sjukvårdsregionala råden.

https://www.nationellavardkompetensradet.se/om-radet/om-nationella-vardkompetensradet/

Svensk sjukvård: framtida svårigheter och möjligheter.

Sammanfattande presentation av NHS Dialogmöte 24-03-19 samt författarnas slutsatser beträffande risker och nödvändiga åtgärder för att framdeles anpassa svensk sjukvård till hållbar utveckling avseende tillgänglighet, produktivitet, ekonomi och strukturalternativ i jämförelse mede andra länder, givet betydande framtida problem med kompetensförsörjning. Perspektiv och slutsatser är författarnas personliga slutsatser.

https://usercontent.one/wp/nhstankesmedja.se/wp-content/uploads/2024/03/Svensk-sjukvard-Sammanfattning-240325.pdf

Oerhört stora risker om vi fortsätter att skära ner på vården

DebattNedskärningarna inom vården fortsätter, samtidigt som de äldre blir fler. Men bara för att kompensera för pensionsavgångar och demografiska konsekvenser behöver hälso- och sjukvården rekrytera 85 000 personer under perioden 2021-2031 och äldreomsorgen 110 000 personer. Men så många personer kommer inte ens att finnas på den totala arbetsmarknaden. Vi riskerar en katastrofal situation om åtgärder inte vidtas omedelbart, skriver fyra före detta sjukhuschefer.

https://www.gp.se/debatt/oerhort-stora-risker-om-vi-fortsatter-att-skara-ner-pa-varden.1d414f81-ef07-4723-9f6f-ed40a2aec40c