Author: Kent Lundholm

Kostnad för Läkemedel som andel av sjukvårdens totala kostnad

Har det relativa värdet av läkemedel ökat eller minskat i vården?

Per-Olof Brogren

Tidigare Sjukhusdirektör inom Västra Regionen

Värdet av läkemedel har kommenterats/diskuterats under senaste NHS –möten (även i styrelsen). Vi har konstaterat att läkemedel/mediciner har ersatt exempelvis operationer (mag-tarm; Losec) och minskat behovet av sluten vård på ett påfallande sätt med dramatiska vårdplatsminskningar som följd (ex. hudsjukdomar).

Mot den bakgrunden förefaller en rimlig hypotes vara att kostnaderna för läkemedel/mediciner har minskat sin andel av hälso-och sjukvårdens totala utgifter.

I en SNS rapport från 2013 har Bengt Jönsson och Katarina Steen Carlsson studerat värdet av läkemedel. Av den rapporten framgår bl.a. följande.

Hälso-och sjukvårdsutgifter och dess andel av BNP; Utgifter för läkemedel etc. Löpande priser, miljarder kronor. Källa: Hälsoräkenskaper, Scb. (Tabell1)

Hälso-och sjukvårdsändamålÅR 2001År 2011 (baseras på prel. årsberäkningar)
BNP till marknadspris23483500
Totala HoS utgifter208331
Proc av BNP8,99,5
Läkemedel o andra varaktiga förbr-artiklar29,140,0
Proc av totala HoS utgifter14,012,1
Receptförskrivna mediciner22,428,9
Proc av totala HoS utgifter10,88,7

Hypotesen kan alltså inte besannas. Läkemedel/mediciner minskar istället sin andel

av hälso-och sjukvårdens kostnader.

Vad har hänt efter 2011? Kan utvecklingen ha ändrat karaktär? Man bör kanske också notera att siffrorna avser de samlade kostnaderna. Förmodligen stora skillnader mellan olika sjukdomar.

Forum för Health Policy lyfter fram följande policyrekommendationer för 2022:

  • Förslag:

  • Staten behöver säkra upp IT-system som pratar med varandra och där informationen sömlöst kan flyta mellan systemen.
  • Staten, regioner och kommuner bör se till att patienten äger sina egna data.
  • Regionerna behöver stärka incitamenten för första linjens sjukvård.
  • Pröva nya arbetssätt/ny organisation för att stärka den förebyggande vården.
  • Regioner behöver gemensamt med kommuner utveckla ersättningsmodeller.
  • Regionerna bör öppna upp för nya utfallsbaserade finansieringsmodeller.
  • Tillgängligheten behöver öka inte minst för personer med psykisk ohälsa.
  • Utveckla användandet av digitala lösningar såväl vad gäller besök, behandlingar och egenmonitorering.
  • Underlätta upphandling av en sammanhållen vårdkedja.
  • Skapa förutsättningar för samarbete och sammanhållna vårdkedjor mellan fler aktörer.
  • Förenkla dokumentationen och skärp uppföljning och utvärdering.
  • Informationsdriven vård – lär av Region Halland.
  • https://healthpolicy.se/rapport-framtidens-vard-infor-valet-2022/

Alternativa förklaringar till klimatförändringar?

Solens stormar styr den globala uppvärmningen.

 Just nu är solens aktivitet på topp. Den varierande strålningen och de kraftiga plasmautbrotten från solen påverkar klimatet på jorden. Den kan vara orsaken till den globala uppvärmningen, hävdar solforskaren Henrik Lundstedt.
Kommentar av K. Lundholm: Intressanta observationer/teorier som har diskuterats för lite under senare år
Betydelsen av av växthusgaser känns inte övertygande som mest betydelsefulla förklaringsvariabler.

”Dags att agera för en bättre sjukvårdsorganisation”

Om det inte ska bli för sent måste de första stegen mot en fungerande statlig styrning tas nu, anser Axel Bergh och Christer Wettervik.

Axel Bergh, tidigare beställare och utvecklingschef, Västra Götalandsregionens sjukvårdsledning

Christer Wettervik, tidigare bland annat chefläkare, Södra Älvsborgs sjukhus, och strateg, regionkansliet, Västra Götalandsregionen

https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/dags-att-agera-for-en-battre-sjukvardsorganisation/

Sjukvårdsregionerna- behövs de?

Presentation av Prof Bo Rothstein vid NHS-medlemsmöte 21-05-20

Utöver årsmötesförhandlingarna var temat ”Regionerna – behövs dom ?”. Bo Rothstein. professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och Oxford University, höll en mycket uppskattad föreläsning. Han berörde bl a regionernas demokratiska legitimitet, SKR´s roll, den olika tillgången till vård i landet och förhållandet att den medicinska kvaliteten i Sverige är hög men att väntetider mm är långa.

Bo avslutade under rubriken ”Vad kan göras ?” med fem tänkbara lösningar på de redovisade problemen.

 

Bildmaterial som underlag för presentationen enligt länk: ( symbolen för bild-filen syns längst ner till vänster i bildskärmen när länken aktiverats. Klicka på PP-symbolen så öppnas hela filen med alla bilder.)

länk:  Regionerna behövs de

Förebyggande nära vård möjliggör omställning av övrig vård i VGR

Medlemsmötet den 28 januari via Zoom samlade 18 deltagare i samverkan med Pfizer och Bristol Myers Squibb. Föreläsningen spelades in med rubrik Förebyggande nära vård möjliggör omställning av övrig vård i VGR och behandlade förutsättningarna för att reducera incidensen av stroke genom aktiv läkemedelsbehandling av hjärtflimmer samt vinsterna av sådan behandling. Stora vinster av behandlingen kan påvisas. I den efterföljande diskussionen lyftes bl a möjligheterna att utnyttja medicinsk teknik i hem-monitorering för att upptäcka personer med odiagnosticerat hjärtflimmer.

Medverkande i den uppskattade föredragningen var John Hermansson, Affärschef, Pfizer, Anna De Geer, Health Economics Manager, Health and Value, Pfizer, Angelo Modica, Medicinsk rådgivare, Pfizer samt Kristina Dyrvold, Market Access manager, BMS

Klicka på pilen för att starta och använd gärna fullskärm (längst ned till höger) för att öka tydlighet av bilder.