Author: Kent Lundholm

Kostnad för Läkemedel som andel av sjukvårdens totala kostnad

Har det relativa värdet av läkemedel ökat eller minskat i vården?

Per-Olof Brogren

Tidigare Sjukhusdirektör inom Västra Regionen

Värdet av läkemedel har kommenterats/diskuterats under senaste NHS –möten (även i styrelsen). Vi har konstaterat att läkemedel/mediciner har ersatt exempelvis operationer (mag-tarm; Losec) och minskat behovet av sluten vård på ett påfallande sätt med dramatiska vårdplatsminskningar som följd (ex. hudsjukdomar).

Mot den bakgrunden förefaller en rimlig hypotes vara att kostnaderna för läkemedel/mediciner har minskat sin andel av hälso-och sjukvårdens totala utgifter.

I en SNS rapport från 2013 har Bengt Jönsson och Katarina Steen Carlsson studerat värdet av läkemedel. Av den rapporten framgår bl.a. följande.

Hälso-och sjukvårdsutgifter och dess andel av BNP; Utgifter för läkemedel etc. Löpande priser, miljarder kronor. Källa: Hälsoräkenskaper, Scb. (Tabell1)

Hälso-och sjukvårdsändamålÅR 2001År 2011 (baseras på prel. årsberäkningar)
BNP till marknadspris23483500
Totala HoS utgifter208331
Proc av BNP8,99,5
Läkemedel o andra varaktiga förbr-artiklar29,140,0
Proc av totala HoS utgifter14,012,1
Receptförskrivna mediciner22,428,9
Proc av totala HoS utgifter10,88,7

Hypotesen kan alltså inte besannas. Läkemedel/mediciner minskar istället sin andel

av hälso-och sjukvårdens kostnader.

Vad har hänt efter 2011? Kan utvecklingen ha ändrat karaktär? Man bör kanske också notera att siffrorna avser de samlade kostnaderna. Förmodligen stora skillnader mellan olika sjukdomar.

Forum för Health Policy lyfter fram följande policyrekommendationer för 2022:

  • Förslag:

  • Staten behöver säkra upp IT-system som pratar med varandra och där informationen sömlöst kan flyta mellan systemen.
  • Staten, regioner och kommuner bör se till att patienten äger sina egna data.
  • Regionerna behöver stärka incitamenten för första linjens sjukvård.
  • Pröva nya arbetssätt/ny organisation för att stärka den förebyggande vården.
  • Regioner behöver gemensamt med kommuner utveckla ersättningsmodeller.
  • Regionerna bör öppna upp för nya utfallsbaserade finansieringsmodeller.
  • Tillgängligheten behöver öka inte minst för personer med psykisk ohälsa.
  • Utveckla användandet av digitala lösningar såväl vad gäller besök, behandlingar och egenmonitorering.
  • Underlätta upphandling av en sammanhållen vårdkedja.
  • Skapa förutsättningar för samarbete och sammanhållna vårdkedjor mellan fler aktörer.
  • Förenkla dokumentationen och skärp uppföljning och utvärdering.
  • Informationsdriven vård – lär av Region Halland.
  • https://healthpolicy.se/rapport-framtidens-vard-infor-valet-2022/