Category: Okategoriserade

Vad är det vi mäter? Patientupplevelsen i förändring

Maja Wessel, samordnare för Analys och Strategi på Patientnämnden i Region Stockholm, skriver denna vecka om vikten av att möta förväntningar för att skapa bättre och säkrare hälso- och sjukvård. Klagomål till Patientnämnden handlar ofta om att förväntningarna på tex smidiga digitala system inte stämmer med verkligheten. Maja menar att vi måste våga ompröva och verkligen fundera över vad som leder till en bättre patientupplevelse för att vi vet att det har betydelse för en bättre hälsa.

https://mailchi.mp/healthpolicy/tillsammans-2346294?e=1a91e82a1f

Tidningen Curie (från VR)

Curies nyhetsbrev ger dig senaste nytt från Curie. Brevet kommer en gång i veckan.

För att prenumerera på vårt nyhetsbrev behöver du ange din e-postadress och, efter att ha tagit del av information om behandling av personuppgifter, samtycka till att Vetenskapsrådet behandlar dina personuppgifter.

Tidningen en guldgruva för den som vill följa medicinsk forskning!

https://www.tidningencurie.se/nyhetsbrev/

Tillsammans räddar vi livet på framtiden

Cecilia Karlsson på Digitalwell Arena, Region Värmland ser ljust på framtiden i veckan blogg. Hon lyfter att det är tillsammans som vi kan rädda livet på framtiden. Hon inspirerar oss till att använda vår stora innovationskraft för att bygga ett proaktivt hälsosystem. Hon menar att vi för att lyckas behöver minska behovet av vård genom att använda den outnyttjade resurs som redan finns i varje människa.

https://mailchi.mp/healthpolicy/tillsammans?e=1a91e82a1f

Kommunal Hälsa

Masar tipsar varandra på nytt forum

NYHETER SKR har startat ett digitalt forum där medicinskt ansvariga sjuksköterskor, verksamhetschefer och andra nyckelpersoner i den kommunala sjukvården kan utbyta erfarenheter och tips med varandra.

– Det är ett slutet samarbetsrum som man loggar in på. Man ska kunna dela dokument och prata om saker som är lite svåra. I dagsläget har vi nästan 400 personer som är med. Alla är inte aktiva, en del läser bara men det är bra aktivitet, säger Maj Rom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Tanken är att kommuner ska kunna dela information och goda exempel när det gäller sätt att hantera situationer med covid-19.

– I går hade till exempel någon sett att Region Stockholm hade tagit fram filmer om palliativ vård. ”Har ni sett de här filmerna? De är jättebra”. Sedan kan andra kommentera, göra tummen upp och så vidare. Vi på SKR hittar också material som vi tror är bra och då skriver vi om det och får kommentarer, säger Maj Rom.

Enskilda kommuner kan även tipsa SKR om material som de tycker borde finnas på forumet.

– De kanske inte har tid att skriva utan skickar ett mejl till oss. ”Här kommer vår rutin, kan du lägga ut den?”. Då lägger jag ut den, vi hjälps åt och försöker att vara kreativa, säger Maj Rom.

SKR skapat ett likadant forum för socialtjänstens chefer inom barn- och ungdomsvård.

https://campaign.bbmbonnier.se/kh_artikel_elq_2006?utm_campaign=KH_20_06_nurture%2Fprov_artikel_mail2&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=16c38f38781d423f81ec7c3356f41f4e&elq=0fcedc195147434fa607a31025e1d83a&elqaid=34142&elqat=1&elqCampaignId=22280

Hälsoekonomi

Peter Lindgren och Rikard Althin har den 16 juni 2020 publicerat en artikel i The European Journal of Health Economics: Something borrowed, something new: measuring hospital performance in the context of value-based health care.

Artikeln utgår från Porter och Teisbergs bok från 2006 Redefining Health Care: Creating Value-Based Competition on Results. (Recension finns i Läkartidningen nr 47/2012) I Sverige har teorin om value-based health care (VBHC) inte haft starkt genomslag. En anledning kan vara att vårdkedjans kostnader är uppsplittrade och att uppgifter om vissa delar saknas i det offentliga systemet där totalkostnaden är det som syns i budgeten. Däremot finns underlag för beräkning av utfall, men även dessa har brister när det gäller patientspecifika värden.

Lindgrens och Althins artikel handlar om value d.v.s. de patientspecifika effekterna av vården och författarna visar på metoder att skaffa den informationen. Deras bidrag är inte en lösning, snarare att diskussionsinlägg: First, it is very explicit in the theoretical underpinnings of value-based health care that the outcomes of interest should be patient relevant ones. In the reflection of this, there has always been a role for the patient voice in the development of standardized outcomes set in this context. Second, to maximize value it is necessary that the entire care delivery value chain is captured when costs are estimated.

 

https://www.springer.com/journal/10198

Landstingen och sjukvården

Temat för uppsatsen är det kommunala självstyret, som vi är så vana vid att leva med. När det infördes i mitten av 1800-talet var det en kombination av en liberalisering som innebar att statens detaljstyrning minskade och underlag för en ekonomisk effektivisering. En fortsatt liberalisering ökade kraven på en representationsreform och ett starkare lokalt självstyre som motiverades både av demokratiska skäl men också av att nya lagar hade separerat socknarnas profana ansvar från kyrkans och i samband med det ökat trycket på kommunerna för välfärden och infrastrukturen: fattigvårdsförordning och hälsovårdsstadga.

På riksdagens begäran tillsattes 1859 en utredning som föreslog ett tydligare lokalt självstyre med uppdelning i jurisdiktioner för kommuner, städer, kyrkliga församlingar och landsting. Förordningarna antogs 1862 och därmed hade landstingen etablerats, ett i varje län. Uppgiften var att rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, som avsåg den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling, kommunikationer, hälsovård och undervisning; med tydlig avgränsning mot stat och kommun. Med det kommunala självstyret infördes en ny demokratisk princip genom att valen var samfällda d.v.s. utan ståndsgränser, däremot var rösträtt och valbarhet fortsatt kopplade till ekonomin.

Hur var det då med sjukvården? Staten hade ansvar för provinsialläkarna, för sinnessjukhusen – hospitalen -, för veneriskt sjuka som man ville isolera – i kurhus – samt dessutom ett antal länslasarett grundade strax före sekelskiftet 1800. Det var landshövdingen som styrde lasaretten, men han hade möjlighet att utse en referensgrupp från länets possessionater (hemmansägare).

De allra första landstingsmötena inleddes den 21 september 1863 och då var det oklart för landstingen om de skulle medverka i hälsovården och på vilket sätt. Det var genom 1864 års lasarettsförordning som landstingen formellt blev engagerade. Det skedde på Sundhetskollegiets initiativ. Kollegiet hade då tagit över tillsynen från Serafimerorden. Lasarettsförordning gav landstingen i uppdrag att utse direktioner för de statliga sjukhusen och tanken från Sundhetskollegiet var att flytta fokus från ekonomi till innehållet i verksamheten. Ansvaret för driften hade staten kvar. Det var en kontinuitet och inget brott i traditionen.

Den fortsatta processen för sjukvården var så långsam att man inte kan tala om ett paradigmskifte 1864. Det handlade mer om att demokratisera besluten inom oförändrade ramar. Staten dominerad även i fortsättningen både formellt och i praktiken.

Det var det lokala självstyret som låg bakom 1862 års kommunalförordningar och bakom uppdraget till utredningen låg en liberalisering av det svenska politiska landskapet. Tillkomsten av landstingen hade inget med sjukvård att göra utan var en effekt av en inledd demokratisering av det svenska samhället.

Professor emeritus Ingvar Karlberg, februari 2020

länk till hela presentationen: Självstyre, landsting och sjukvård

Vad kan bli bättre i svensk sjukvård?

Vad kan bli bättre?

Catharina Barkman

Vilka förbättringar tycker du behövs i svenska hälso- och sjukvårdssystemet? Det var min fråga till den stora publik som deltog på Forum för Health Policys utbildningsdag den 15 maj 2020. Vårt sjukvårdssystem hade stora utmaningar före coronapandemin. Samtidigt som fantastiska insatser utförs i vården i nuläget så växer en vårdskuld. Hundratals operationer ställs in varje vecka och utmaningarna är än mer aktuella nu. Så alla förslag till utveckling och förbättringar behövs mer än någonsin. 

 

https://mailchi.mp/healthpolicy/vad-kan-bli-bttre?e=1a91e82a1f