Fortsatt mycket gott betyg för klinisk forskning i Västra Götaland

PODCAST. Minska diagnostiseringen av autism – och sluta kalla adhd och autism för funktionsnedsättningar. Det är budskap från Christopher Gillberg, professor och ledande expert på området, i en podcast från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Presentation av Per-Olof Brogren vid NHS medlemsmöte 23-02-13

http://nhstankesmedja.se/wp-content/uploads/2023/03/NHS-221024-och-230213-PO-Brogren.ppt

Presentation vid NHS medlemsmöte 23-02-13

Docent Hasse Ejnell, Studierektor vid enheten för ÖNH, Västra Götalansregionen.

http://nhstankesmedja.se/wp-content/uploads/2023/03/230213-CPD-lakarutbildning.pptx

FORSKNINGSSAMVERKAN. Bandet är klippt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin har officiellt fått sin senaste centrumbildning invigd. Centrum för livsstilintervention är ett efterlängtat tillskott som ytterligare stärker den unika profil som finns kring livsstilsrelaterad ohälsa på Östra sjukhuset.

Centrum för livsstilsintervention är nu officiellt invigt

Det pratas mycket om innovationer i hälso- och sjukvården men inte så ofta kopplat till olika finansieringslösningar. Region Stockholm har tillsammans med Health Integrator satsat på en innovativ finansieringslösning där fokus är på prevention och resultat. Fredrik Söder presenterar i veckans blogg hur det fungerar i praktiken.

Utfallsbaserade kontrakt ökar sjukvårdens resurser

Den 4:e februari uppmärksammas Världscancerdagen över hela världen – så också i Sverige. I veckans blogg skriver Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer, om den eftersatta cancerrehabiliteringen och varför den är viktig såväl för patienter och närståendes välmående som för samhället i stort.

En jämlik cancervård

KLINISK FORSKNING. Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydiagnostiserad diabetes typ 1. Teorin är att läkemedlet kan bevara den insulinproduktion patienten fortfarande har kvar.

Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1

Har det relativa värdet av läkemedel ökat eller minskat i vården?

Per-Olof Brogren

Tidigare Sjukhusdirektör inom Västra Regionen

Värdet av läkemedel har kommenterats/diskuterats under senaste NHS –möten (även i styrelsen). Vi har konstaterat att läkemedel/mediciner har ersatt exempelvis operationer (mag-tarm; Losec) och minskat behovet av sluten vård på ett påfallande sätt med dramatiska vårdplatsminskningar som följd (ex. hudsjukdomar).

Mot den bakgrunden förefaller en rimlig hypotes vara att kostnaderna för läkemedel/mediciner har minskat sin andel av hälso-och sjukvårdens totala utgifter.

I en SNS rapport från 2013 har Bengt Jönsson och Katarina Steen Carlsson studerat värdet av läkemedel. Av den rapporten framgår bl.a. följande.

Hälso-och sjukvårdsutgifter och dess andel av BNP; Utgifter för läkemedel etc. Löpande priser, miljarder kronor. Källa: Hälsoräkenskaper, Scb. (Tabell1)

Hälso-och sjukvårdsändamål	ÅR 2001	År 2011 (baseras på prel. årsberäkningar)
BNP till marknadspris	2348	3500
Totala HoS utgifter	208	331
Proc av BNP	8,9	9,5
Läkemedel o andra varaktiga förbr-artiklar	29,1	40,0
Proc av totala HoS utgifter	14,0	12,1
Receptförskrivna mediciner	22,4	28,9
Proc av totala HoS utgifter	10,8	8,7

Hypotesen kan alltså inte besannas. Läkemedel/mediciner minskar istället sin andel

av hälso-och sjukvårdens kostnader.

Vad har hänt efter 2011? Kan utvecklingen ha ändrat karaktär? Man bör kanske också notera att siffrorna avser de samlade kostnaderna. Förmodligen stora skillnader mellan olika sjukdomar.